Ledsen, deprimerad, ångest, rastlöshet, humörsvängningar, panikkänsla, allt detta och mer är vad jag har nästan varje dag, jag har något som heter ADD. ADD är som ADHD Fast utan Hyperaktivitet dvs mer drömmande utan någon yttre aggresivitet.

ADD = ADHD utan H!
Jag fick reda på att jag har detta gör ca 1 år sedan och för några veckor sedan fick jag väll det mer bekräftat.
Min känslor nät jag fick reda på detta va att jag blev glad men samtidigt väldigt arg, för denna under sökning börja för 11-12 år sedan när jag började visa tecken på ADD men det hände aldrig något skolan sket i mig sedan bytte jag skola och dom märkte okså att jag hade svårigheter men det va samma där ingen hjälp. Så när jag börja på gymnasiet ville dom börja med utredningen igen fast det va när jag gick andra året.
Jag som redan hade gett upp hoppet på skolan vart väldigt förvånad att efter 2 veckor så skulle jag iväg till en doktorn. Och efter några månader med utredning så fick jag det nu berättat och bevisat för mig att jag har ADD. Jag vart så arg för i 12 år har jag fått höra att jag är dum i huvudet att jag inte fattar något att jag är trög och efterbliven.en idiot Jag har fått skäll för att jag inte verkar vara uppmärksam eller att jag inte lyssnar och att jag bara gör fel. Allt detta har jag hört från både vänner, föräldrar, fröknar och andra. I 12 ÅR. Har jag fått höra det och jag börja tro dom och att dom hade rätt. Ni kan då nog fatta hur dåligt självförtroende man hade då. I 12 av att vara utstöt och att tro att man inte fattar något är nu slut.
Jag är inte dum i huvudet, nästan hela min skolgång skulle jag kunnat fått hjälp om bara min kommun hade tagit ut tummen ur röven och gjort något. Antar att mitt liv hade kunnat set anurlunda ut.
Samtidigt så vart jag glad för att detta har stärkt mitt självförtroende jag behöver inte längre och tro att jag är värdelös och att jag inte fattar något. Detta jag har förklarar allt varför jag har varit som jag är.
Jag har nu fått medicin för att hjälpa mig med olika saker, det jobbiga är att den har såååååå många bieffekter och biverkningar så som det jag skrev överst. Fast det kommer gå över om ett tag, det som är jobbigt är att ja kan inte styra över mina känslor ena stunden kan jag vara den gladaste personen någonsin och bara på någon sekund kan jag bara sitta och gråta eller få raseriutbrott.
Har försökt förklara för mina närmaste men jag tror inte att dom helt hundra förstår vad det är eller vad som händer. Men det är bara att stå ut med detta. Jag har det ändå ganska bra just nu jag har en familj som jag älskar och en flickvän som alltid har varit där för mig och stöttat mig så gott hon kan, jag har mina som jag bryr mig om. Jag är glad att jag har dom vid min sida.
Jag är Alexander och jag har ADD och detta är mitt nya liv.

Hej. Har en del att skriva. Den senaste månaden har inte varit lätt för mig eller min familj. Jag har varit sjuk väldigt väldigt sjuk, det va riktigt illa. Det va inte så bra heller när man har en mamma som mår dåligt och knappt heller kan göra något. Så min kära syster, min låtsaspappa och min älskade flickvän har tagit hand om mig och min familj.
Som sagt jag har mått riktigt skitdålig och mitt humör har varit i botten.
Men idag känns allt konstigt, jag är jätte pigg och glad av någon anledning. Vet inte varför kan vara för att jag är på väg att bli frisk eller att min mamma är frisk eller så kan det vara min nya medicin som håller på att fungera,
Har fått en hel del ovänner på senaste tiden det är mest folk som inte gillar mig eller tror saker om mig som inte är sant. Är glad att man har några vid min sida även om antalet har minskat, men jag bryr mig inte så mycket vilket är en annan fatastisk sak med mig ;)
Ja vet inte riktigt vad som händer det är så mycket som händer nu, saker förändras för mig. Så antar att jag har ett "nytt" liv framför mig nu. Men det känns faktiskt rätt bra:) för första gången på länge så känns det faktiskt rätt bra för mig :)

Hej hej hej hej hemskt mycket hej :) sitter nu och har rast från praktiken och dricker mitt underbara kaffe.
Längtar tills det ska bli helg:)

Jaha vad ska ja prata om idag då ?? :/ kanske lite om mig själv.
Mitt namn är Alex är 18 år bor i en lite håla utan för Askersund med min mamma och hennes man + 2 systrar och en hund. Men det slutar inte där jag har ju en pappa okså som bor i Karlsborg + 3 syskon till. Har en till bror med men han bor hos sin pappa hela tiden. ( vi har inte samma pappa )
Och ja är då äldst av dom alla så dom skyller allt dom gör fel på mig och säger att det är jag som har lärt dom. Det. Kan inte säga att jag vet helt oskyldig ;) är inte precis någon ängel jag heller.
Har gjort en del dåliga saker som liten
Slagits, mobbat, svurit;) varit dryg och uppkäftig mot vuxna. Förstört saker och annat tokigt. Fast alla dom sakerna har jag en anledning till att jag gjorde. Att jag slogs var för att försvara mig själv eller andra runt mig. Jag mobbades för jag själv var mobbad och ledsen. Dryg och uppkäftig var jag nog mest mot min "elaka" styvmamma om jag hade när jag var liten. Men samma sak där jag har en anledning. Ho behandlade mig ganska dåligt. Pga att hon och min mamma bråka. Så hon tog ut det på mig. Oc när min bror kom så blev set inte bättre. Slutade med att jag flyttade till mamma.
Att jag förstörde saker var att jag kände att ingen brydde sig om mig oc fick ingen uppmärksamhet och ända gången ja fick det var när jag var elak eller dum. Så ja där har ni dom svaren. Ne nu är min rast slut men vi höres. Over and out :)

Aint no rest for the wicked